I virksammanhang betyder UFO unfinished object. Man påbörjar ett projekt, men av någon anledning hamnar det på en hög. Man kan ställa sig frågan varför det blir så här.
– En vanlig anledning är att man tröttnar på projektet. En filt som virkas med maskkombinationer som upprepas om och om igen blir, för en del, för enformigt.
– En annan anledning kan vara överflödet av mönster och inspiration. Man blir alltså så sugen på att påbörja ett annat projekt att det pågående projektet ”glöms bort”.
– Ett tillfälle då många projekt läggs undan är när det är dags att sy ihop delarna på amigurumis.
För egen del har jag några UFOn som ligger på hög. Jag har framför allt ett projekt som har pockat på mitt dåliga samvete i ungefär ett år. När jag var relativt ny på att virka hittade jag ett mönster på ett får där kroppen virkas i det som på engelska kallas bobble stitch. Jag hade inte så bra koll på olika sorters garn och även om det i mönstret rekommenderades att använda garn av 100% alpacka trodde jag att det nog skulle bli bra att använda bomullsgarn. Av någon anledning valde jag Järbos soft cotton eftersom det var lite grövre.
När jag väl satte igång att virka insåg jag att det var väldigt tungt att virka så pass hårt att ”bubblorna” blev kompakta och fina. Jag fortsatte dock och virkade klart hela fåret som blev jättefint, men väldigt hårt. Det passade bättre som dekoration än gosedjur. Jag tog foto och la upp på facebook. Det tog inte lång stund innan någon ville köpa det. Strax efter det var sålt frågade en släkting om jag kunde göra ett till honom också. Visst svarade jag och så gick jag och köpte samma sorts bomullsgarn som var så tungt att virka med. Efter att ha virkat huvudet och fått ordentligt ont i händerna hamnade fårskallen i tidigare nämnda UFOhög. Där låg det i ett år och stirrade stint på mig. För ett par veckor sen hade det dåliga samvetet växt sig så stort att jag inte längre kunde ignorera det, så jag virkade halva kroppen och sedan lade jag det åt sidan igen. Sen dröjde det inte mer än ett par veckor innan jag faktiskt bestämde mig för att virka klart det stackars fåret så det får flytta till Enskede.
Igår plockade jag fram det och sedan ägnade jag hela kvällen åt att virka.
I eftermiddags blev jag äntligen klar med alla delarna.
Jag lyckades till och med att sy ihop delarna (den tråkiga biten) och fåret blev klart och är nu redo att flytta till Enskede.
Så vad har jag lärt mig av det här? Jo, virka inte med garn som inte passar till projektet. Det är inte värt att virka saker som jag får ont i händerna av. Om jag ska virka fler får kommer jag göra det i alpackagarn.
Mönstret till fåret finns här:
virkvisa.com 